3-månaders krisen?
Så W blev ju 3 månader den 14e februari. I samma veva bestämde sig hans ofantligt korkade mamma att vi skulle fasa ut amningsnappen som vi har använt ganska länge nu. Smart, mycket smart, Johanna. Ni som har haft barn med 3-månaders som amningsstrejkst förstår nog vad jag menar redan här.
Nog för att han tar bröstet, ingen fara där, men många gånger så släpper han, ylar lite, tittar på mig, tar tag i bröstet och söker efter det igen. Så kan vi hålla på några vändor. Byter bröst och plötsligt lugnar han sig tillräckligt för att äta sansat i kanske 5 min. Sen börjar vi igen. Jag tar det inte så hårt, försöker fortsätta amma och tar en paus ibland för att ge honom lite lugn och ro innan vi prövar igen. Min mamma har alltid sagt att djur och bebisar svälter inte sig själva av eget bevåg, utan då är troligtvis något tokigt. Så tänkte att nu jävlar håller jag ut.
Och nu ska jag vara ärlig och säga att jag tycker det funkar bra! Vi har inte använt amningsnappen på länge och han tar tutten fint ä. Har verkligen jobbat på att få till vår ställning (både hans och min) samt liggammat en del och sådär. MEN… Nu har han börjat få galet med gaser i magen och jag tror att det är lite ovana vid bröstvårtan fortfarande. Han blir väldigt ledsen plötsligt och sparkar med armar och ben. Sen kanske det kommer en prutt eller två och han lugnar ner sig. Men sen så kan jag tänka mig att det är en del av strejken. ”förihelvete morsan, släpp till då!” För jag måste medge att jag blir lätt stressad av detta beteende och det gör ju att mjölken inte riktigt rinner till som den ska ibland, kan jag tänka mig.
Vi jobbar på dock, och jag tror och hoppas att detta går över snart. Samma sak med hans sömn strejkande. Han sover urbota kasst på dagarna och är helt tok slut på kvällarna = super cranky bebis. Detta resulterar i att mamma inte hinner umgås med pappa lika mycket som hon önskar och det bara är att gå och lägga sig när bebis skriker för högan sky av trötthet och sedan somna av trötthet själv. Vissa nätter sover han ju inte så bra heller och speciellt inte nu när han har haft lite ont i magen.. Men jag ser fram emot denna periods slut och hans framtida utveckling – för herregud vad rolig han börjar bli nu!
