Det är bra med motion.

Bland det första man fick höra när jag blev gravid är att det är bra på att röra på sig – mår du bra så mår bebis bra. Ganska standard uttryck. Och det känns ju ganska självklart, men det är lättare sagt än gjort.

Nu har jag ju börjat med att simma varje måndag – vilket är jätteskönt. Det kan jag rekommendera att börja med så tidigt som möjligt (vilket jag kommer göra om det blir fler barn) för man känner sig så viktlös och smärtan (om man har ont) försvinner nästan helt.

Något jag saknar dock är att kunna ta promenader. Förut tog jag promenader på en till två timmar utan problem, gärna varje dag. Men nu kan jag ju knappt gå.. Det gör mig lite ledsen om jag ska vara ärlig och jag har ju försökt med att cykla, till jobbet och så, men för mig är det inte riktigt samma sak.

Nu har jag ju fått smärtlindring och jag tänkte – att eftersom jag har hunden hemma och jag har provat tabletterna under två nätter och det känns okej – så varför inte prova att ta en promenad. Så jag förberedde mig genom att ta en tablett, hann även vila lite innan och drack vatten. Sedan bar det av. En liten slinga som jag gått med vovven några gånger innan, som tar ungefär 20 min annars, genom lite skog.

Det tog oss mellan 45-50 min, med en del kisspauser och nos stunder. Och det känns helt okej, för jag gjorde det. Även om smärtlindringen inte hjälpte fullt ut så kunde jag ändå röra mig framåt utan att halta för mycket, eller få alldeles för ont. Men det återstår att se att se hur kroppen mår om en liten stund.

Nu ska jag vila lite efter mat och promenad.